måndag 2 april 2012

när du ger mig två överdelar av ostbullarna utan att säga något,du behöver aldrig säga något.
du är den enda som inte behöver säga något.

first aid kit och läppar som svider.
lakanshud och ångest inför kylan.
jag måste bränna bort ångesten, jag måste bränna bort känslan av att brinna upp.
kisande färger och olidlig blåst.

First Aid Kit – New Year's Eve

blir inte mycket mer rätt just nu.

nu ska jag gå iväg och handla broccoli och sen ska jag laga mat och försöka skaka av mig känslan av att det är något mörkt påväg. det är något mer än de spruckna läpparna som skaver innanför.
jag måste bestämma mig för om jag är bra eller dålig.
bra eller dålig.
bra.

något som skulle likna vår men som mest smakar längtan. vår är längtan och längtan är en bitterljuv underbart jobbig känsla.

bye.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar